Okej, förlåt. Nu har det gått ett tag sedan jag skrev. Nu sitter jag på ett café i Dubrovnik, dricker mojito utan socker och pratar med David, min kompis som jobbar i spa:et som massör. Han har på sistone börjat stöta på mig, precis som alla andra, men jag har börjat lära mig att hantera det.
Det känns skönt att skriva på dattan igen, det var längesen.
Okej, så. Jag tänkte jag skulle berätta om en vanlig dag.
Jag vaknar vanligtvis vid 7. Klockan 8 måste vi vara on the floor, ready to work, innan dess måste vi hämta våra trolleys, packade med färdigvikta handdukar, hämta dammsugare, hink med svamp och fönsterskrapa, eventuella sänglakan om det är en sån dag (linen change var tredje dag) och så vidare. Allt måste vara redo klockan 8, och det tar ett tag att förbereda, men vi får inte stämpla in förrän klockan åtta. Väldans bra.
Så, jag vaknar sju. Som tur är har jag numera världens bästa corridor mate som heter Bronwyne, hon är från Sydafrika. Hon föredrar att jobba på morgonen, så hon förbereder allt för morgonskiftet, och så förbereder jag allt för kvällsskiftet. Så jag behöver inte komma till kontoret förrän kring 07.50. Vanligtvis går jag dock upp och stämplar in redan innan frukost, för att inte riskera att bli sen. Blir man sen med att stämpla in, även om man jobbat den sista halvtimmen, då får man Longwatch eller E4. Longwatch innebär att man jobbar till 16 istället för 13-14-tiden när man är klar. E4 är att man börjar 16 istället för 18. Man får alltså två timmar extra jobb. Som straff. Så ja, jag går upp, klär på mig, försöker hitta en uniform som inte är alltför stor. Alla mina uniformer är för stora, men somliga ser rent ut sagt för jävliga ut. Så jag hittar en morgonuniform, den är grön och grå, och tar på mig den. Sätter mina trasor i fickorna, en våt, en torr och en för glas, sätter min namnbricka på bröstet, min Six Star pin, min penna (VIKTIGT!!!!!) och sedan är jag ready to go. Går upp med min bucket med chemicals, stämplar in, tar mina gästers tidningar och sätter dem i clipsen vid dörrarna. Går sedan ner och äter frukost. De flesta tycker att maten är skit, men jag tycker inte det. Jag gillar den. Speciellt frukosten. Scrambled eggs, korv. blandad frukt, te. Brukar jag ta. Och vitaminer, probiotika och fiskleverolja, samt en berocca om jag är trött och har festat dagen innan. Ibland en huvudvärkstablett.
Efter frukost, 07.50, går jag upp och väntar på att mina gäster ska lämna sina rum. När de gör det städar jag rummen, för tillfället har jag 10 sviter. En svit ska ta max 30 minuter, så blir det inte riktigt alltid ibland. Varje dag har vi extra duties, så utöver att tömma sopor. städa balkongen, byta isen diska glasen, damma, dammsuga, städa toaletten och bädda sägen och städa upp mög,så måste vi också göra en extra grej varje dag. Minst. Som idag var det putsa zink plugs, ibland är det silver polish, heavy dusting, heavy vaccuming, putsa ac:s, linen change, bla bla bla, det finns tusen saker att välja mellan. Uppenbarligen.
Idag var jag klar med mina sviter klockan halv ett, men vanligtvis är jag inte klar förrän två-tiden. Innan ett måste jag klämma in en kvarts rast för de stänger mässen vid 13, och efter att jag är klar med alla sviter måste jag dammsuga min corridor, och sedan städa undan efter mig. DVS ta ner all tvätt i main laundry, sortera den och vika nya handdukar inför kvällsskiftet. Sedan är jag fri, från typ 14:30, och då kan jag antingen gå av skeppet. stanna i min hytt och sova eller gå upp på monkey deck och sola. Ibland går jag till gymmet. Vanligvis går jag av skeppet och äter lite, dricker en coctail och pratar med mina vänner och solar. Inte så mycket sightseeing, mest socialt jobb som man måste ta igen.
Klockan 18 varje dag har vi housekeeping-möte, och innan dess måste jag fixa whatever som står på schemat inför turndown service. Turndown service är det vi gör på kvällen i sviterna, man bäddar sängen, städar toan, drar för gardinerna och lämnar en liten överraskning till gästerna. Ibland måste vi alltså vika pappersbåtar, ibland måste vi vika origamiblommor, skriva dikter och klippa ut, blablabla. Ibland viker vi towel animals, som ikväll. Men ja, det är alltid någon halvtimme-tre kvart som går till att förbereda det.
Sedan möte, turndown service efter det till 22-tiden, eller ja tills man är klar är det ju. Som vanligt.
Jag går till min och Martinas cabin, vi duschar och fixar oss, och vanligtvis går vi till crew bar ett par timmar. Kommer oftast hem vid 2-tiden. Efter ett par glas vin, aldrig mer än så. Går man och lägger sig direkt när man kommer tillbaka somnar man ändå inte, man ligger och bara är uppstressad och tänker på saker man glömt göra under dagen. Sover man för mycket blir man bara långsam dagen efter, jag jobbar bättre när jag är lite bakis. Herregud, vet inte varför.
Jag går till min och Martinas cabin, vi duschar och fixar oss, och vanligtvis går vi till crew bar ett par timmar. Kommer oftast hem vid 2-tiden. Efter ett par glas vin, aldrig mer än så. Går man och lägger sig direkt när man kommer tillbaka somnar man ändå inte, man ligger och bara är uppstressad och tänker på saker man glömt göra under dagen. Sover man för mycket blir man bara långsam dagen efter, jag jobbar bättre när jag är lite bakis. Herregud, vet inte varför.
OMG, vet inte hur min kropp orkar detta. Varje dag, vareviga dag. Man kan inte tänka för långt fram för då blir man galen, man bara lever för dagen och vet fan ta mig inte ens vilken dag det är. Man vet bara vilken dag det är på den nuvarande kryssningen och hur många dagar det är kvar tills nästa embarkation day, när det kommer nya gäster. Då jobbar man vanligtvis femton timmar. En gång i veckan är detta alltså.
Jag funderar på att säga upp mig. Varje dag överväger jag det, och nu har en av mina bästa vänner ombord, Ann Marie Horisk från Irland, sagt upp sig och åker hem om nio dagar, och jag vet inte riktigt varför jag ska stanna. Jag har redan sett de flesta av de hamnar vi stannar i resten av mitt kontrakt.
Men det tar emot att säga upp sig, du vet. Arbetsmoralen och lojaliteten vi växer upp med i Sverige, och att man inte vill banga, och att man inte riktigt vet vad man ska göra när man kommer hem. Och att man är rädd att man ska ångra sig efteråt, och aldrig kunna komma tillbaka.
Åh gud. Tänkte säga att jag är så himla trött, men det är jag inte. Var uppe till två igår, men inatt skruvade vi tillbaka klockan en timme när vi åkte in i ny tidszon, så jag har sovit löjligt mycket.
Det jobbigaste är nog att mina arbetskamrater är så jälva otrevliga och elaka och respektlösa.
Men det är en annan historia.
Godnatt.
Men det är en annan historia.
Godnatt.
En annan dag måste du beskriva den otroliga respektlösheten och jävelskapet, det är så svårt för oss att fatta!
SvaraRaderaWOW!!! Du är beundrandsvärd, och det är strongt av dej att palla med, verkar ju knappast vara nåt "vilohem". Som sagt de är nog som i en annan värld, och du kommer o ha de med dej i bagaget resten av livet.
SvaraRaderaKramar!!! Pia