Istanbul

Häj

Gud i himmelen, tiden går så snabbt och så långsamt. Sprang en runda i solen idag. Tänkte fråga Sion om han ville följa med, men han var inte i sin cabin. Egentligen ska vi nog inte gå ut själva här i Turkiet, men jag gjorde det ändå. Jag måste få vara själv någon gång. För helvete.

Jag är på gott humör, måste jag säga. Livet leker stundtals, och jag har skaffat mig några fina vänner här. Carys, från Wales och eventuellt min soulmate. Martina, min Norrlandsnegativa roomie. Anne Marie, min irländska lesbiska vän som försöker konvertera mig på fyllan och som alltid står upp för mig. Maria från Chile. Ruan från Aydafrika som jag är lite kär i. Gert från Sydafrika som jag skämtar grovt med. Listan är längre, men dessa är mina favoriter. Och David och David och David. Och Sion och Sam och blablabla. Här finns några styckna vettiga. Och alla älskar mig. Jag är fan bässt.

Tack. Adjö.